Nu har Timja åkt med mina föräldrar till stugan i Värmland. Jag och Gustav jobbar sista veckan nu och sen åker vi efter.
Allt går jättebra har vi fått veta. Timja blev jätteglad när hon kom fram och kände igen sig! Hon var tydligen tvungen att nosa runt en bra stund och det är ju förståeligt. Det har ju säkert tillkommit en hel del nya lukter sen i midsomras :)
Med "mormor" och "morfar" får man en hel del privilegier. Man får t.ex. sova i deras säng bara en timme efter att man somnat i sin egen. När man åker bil blir man även rastad och lekt med hur mycket som helst och dessutom får man en pinne från skogen med sig tillbaka in i bilen!
Men husse och matte då?
Ja, det känns väldigt tomt nu när Timja har rest. Det är första gången hon sover borta men det är mest vi som har separationsångest tror jag. Att hon klarar sig utomordentligt ett tag utan oss finns det inga tvivel om men hur ska vi klara oss utan henne...?
Återstår inte annat än att hoppas att veckan går fort och att längta tills vi träffar vår sötnos igen!
/Lina
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
HUR ska ni klara er??? Jag va utan Vimla i ett dygn under operationen och de va jätte jobbigt, okej ni har ett annat läge men ändå!
Passa på att gå på krogen bio och bara slappa i 180 medans ni kan ;)
Vimla hälsar att hon håller på att bli en riktig odåga, huvudet högre än alla andra som ni sa och där med väldigt mycket viktigare än andra hundar, dessutom är det ju nästan 'ingen' som ger henne godis...ja ni hajjar ju vart det kommer att sluta, phu!
MEN!!! Hur ska vi klara oss då, som inte får läsa om Timja på en hel vecka då?!?!?!?! haha ni får blogga om lugnet istället....fniss :P
Skicka en kommentar