De finns överallt; i soffan, i bilen, i sängen (mellan madrass och säng), kuddar skapar glipor, trappor, plattor (de där på stan) etc. Vi känner alla till detta fenomen, men jag tror inte att vi kan uppskatta dem likt jordens härskare (för visst måste väl en art vars avföring blir upplockad av människan var överställd dem?) Dessa glipor är det intressantaste som finns, mkt mer spännande än godis och framförallt otroligt mkt roligare än husse som vill miljöträna!!!
När vi går på stan och tränar och jag blickar framöver och ser att asfalten tar slut och glipstenen börjar får jag samma rysningar som när någon drar naglarna emot svarta tavlan, gnider frigolit emot frigolit eller när jag inser att jag inte har packat ombyte efter träningen och måste gå hem commando mitt i vintern.
Våga hata glipor!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag håller med! ÄNTLIGEN vågar nån ta upp detta problem, jag vet inte va de är med dessa glipor, men nåt jävulusigt intressant är det i alla fall. Vimla har en favvo-glipa hos mina föräldrar. Är det tyst och är hon borta, då vet man att hon är hos glipan...
Skicka en kommentar